keen on boys

veckan har gått. det har regnat. och det är ingen som jag känner som har känt sig riktigt på topp. tror jag inte. kanske en. men inte mer.
ingen klandrar oss, med tanke på att omvärlden styr vår sinnestämning på något sätt (jag är övertygad) kan ingen hjälpa att själen är lika grå, trött och blöt som världen.

skolan hänger över som något irriterande, ingenting att sätta på sig. för inget känns bra.

så ett lov kommer väldigt välbehövligt. så nu åker vi till havet. för vilken årstid det än är så är havet havet. oändligt, mörkt, fullt av hemligheter, och skänker lugn. det är så det är.

så nu åker vi.